Sitter i skolan och ska kämpa på med det sista. Har kört fast totalt på vilka granskningsmallar som jag ska använda och min handledare är på semester. Jag har frågat alla som jag kan tänka mig kan något om det här men ingen har lyckats hjälpa mig. Så när jag såg att kursansvarige var tillbaka från semestern så tänkte jag att hen nog kan det där. Samtidigt tog det emot att höra av mig, vi gillar inte varandra och har kommit på kant med varandra. Men det här är så pass viktigt att jag fick svälja min stolthet och fråga hen ändå. Som svar fick jag att hen inte vill lägga sig i...... Det är så tydligt att hen tar ut sina personliga känslor för mig och skiter i att hjälpa mig med något som är så viktigt och avgörande för min examen. Nu får jag igen för att jag inte tog hens råd förut utan valde att lyssna på studievägledaren. Så nu passar hen på att ge igen. Sååå sjukt lågt och oproffsigt. Endel människor borde fan bli av med sina arbeten. Och man borde aldrig låta personliga åsikter om en person gå före att vara yrkesmässig och proffessionel. Det här gör att jag har tappat andan ännu mer. Jag tappade orken och energin allt mer redan innan eftersom att jag lagt 2 veckor på att leta passande granskningsmallar. Två veckor av arbete utan minsta jävla resultat att visa upp. Usch, snart skiter jag i det här, ger upp, walk over, kastar in handduken och struntar i min examen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tycker att det är svårt med människor. Jag har isolerat mig mer och mer med åren. Innan depressionen var jag väldigt social, hade många vänner och lärde lätt känna nya människor. Men ju längre depressionen har gått ju mer har jag isolerat mig. Ja...

TW! TRIGER WARNING!  Jag har vart på en liten resa i några dagar nu. Då har måendet vart bättre. Men igår när jag kom hem svängde det ner rejällt. Blev riktigt deppig, (och nu menar jag inte så där "deppig" som människor slänger sig med utan att en...

Just nu är jag fast i att grubbla om det förflutna. Jag vill inte bli påmind om det som hänt i mitt liv innan jag flyttade till den stad där jag bor nu. Jag får ångest av att tänka på skoltiden, och dem människor jag träffade då. Dels för den jag var...

Jag har äntligen fått ordning på min dygnsrythm, jag går och lägger mig innan 12 varje natt och somnar oftast innan 1 på natten. Men ikväll la jag mig 22.30 och kände att det inte gick att somna. Det är första gången på hur länge som helst, på flera ...

Idag har jag vart på gruppterapin, det kändes bra och vi hade roligt tillsammans. Äntligen fick vi möjlighet att prata mer öppet och höra mer om varandras problem. Igenkänningen var stor, och jag behöver det. Jag behöver höra att jag inte är ensam om...